LÅNGLÄSNING: AIK:s ungdomssatsning – med egna forskare: ”Många är nyfikna på det vi gör”

Advertisements
Foto: Bildbyrån

AIK valde att frångå toppning i yngre åldrar på ungdomssidan – i fjol höjde man åldern för akademilag från nio till 13 år. Nu fortsätter svenska mästarna att utforska nya territorium med en ny forskningsavdelning. Och flera klubbar och länder tittar nu nyfiket på AIK:s sätt att arbeta.
– Fler och fler tränare söker sig till AIK, både nationellt, men även internationellt. Utbildningschefen på holländska fotbollförbundet har hört av sig och undrat om hur vi bedriver verksamhet för 7-12 år utan selektering. Det är många som är nyfikna på det vi gör, säger AIK Ungdoms sportchef Leif Karlsson till FotbollDirekt.se.

AIK vann SM-guld med ett lag där elva av 24 spelare från Stockholmsområdet fick speltid under säsongen. Bättre än alla lokalkonkurrenter, inklusive erkända talangfabriken Brommapojkarna som var uppe och vände i allsvenskan i år.

Den lokala förankringen i Stockholms norra och västra förorter, med helt egna produkter som Robin Quaison och Alexander Isak har på senare år blivit något av ett signum för Gnaget. Parat med att man själv tagit fram tränare och ledare på ett sätt som närmast ser självförsörjande ut.

I den sportsliga ledningen bakom årets SM-guld finns de som vandrat den långa vägen som ledare på ungdomssidan i AIK Fotboll. Sportchefen Björn Wesström, huvudtränaren Rikard Norling, assisterande tränaren Patric Jildefalk, chefsscouten Tobias Ackerman, koordinatorn Henrik Jurelius… en stor del av ledarstaben kommer från den egna ungdomsverksamheten.

I fjol tog AIK ett uppmärksammat grepp när man valde att ta bort akademilag i alla åldersgrupper upp till 13 år. Tidigare fanns akademilag från nio års ålder, där de bästa spelarna i varje åldersgrupp samlades.

Förändringen var en del i en större översyn av verksamheten. FC Barcelona har ett liknande upplägg för sin akademi. FD berättade i dagarna att klubbarna inlett ett samarbete.

Och med höjning av akademiålder det så kom en också en satsning på en egen forskningsavdelning. Verksamheten ska förankras i forskning, men man har nu också forskare hos sig som parallellt med egna tränaruppdrag i AIK Ungdom också bedriver forskning på klubbens verksamhet.

Leif Karlsson, mångårig sportchef i AIK Ungdom.

Leif Karlsson har varit sportchef i AIK Ungdom i drygt 20 år. Det senaste året har de första stegen tagits mot en ungdomsverksamhet som i framtiden kommer vara mer förankrad i forskning i kombination med den praktiska erfarenhet som finns hos klubbens tränare.

Som Karlsson ser det är man i färd med att få en helt annan blick på sig själva och vad man håller på med än tidigare. Med ”Avdelningen för forskning och utveckling” så får AIK ett annat perspektiv på den egna verksamheten – och ett underlag för att utvärdera verksamheten:

– Jag har rekryterat och varit ansvarig för att anställa folk i AIK:s ungdomsverksamhet i 20 år. Det har gått ganska mycket på känsla, man har tagit del av cv:n, gjort intervjuer. Men här får man ett helt annat underlag i vilken färdriktning vi är på, säger Leif Karlsson till FotbollDirekt.se.

– Det här började lite grann i översynen och förändringen av akademin. Utifrån att ta det konkreta beslutet och det som blivit mest uppmärksammat, dvs höjningen av ålder för akademin, från nio till 13 år.

– Det var ett ganska tydligt ställningstagande av vad vi prioriterar inom AIK Fotboll: Barns välmående som nummer ett, följa direktiv och riktlinjer från FN, Riksidrottsförbundet och svenska fotbollförbundet. Men fortfarande se till att fostra och utveckla spelare till våra a-lag, herrar och damer. En tydlig strategi som vi satte med verksamheten i och med det här beslutet.

En nyckelperson i den här satsningen är Dennis Hörtin. Han satt med i den externa referensgrupp som AIK använde sig av, och det ledde till att han rekryterades av Leif Karlsson. Hörtin är sedan i fjol ansvarig för barn och -ungdomsfotbollen, och för klubbens tränar- och ledarutbildningar. Också då ansvarig för avdelningen för forskning och utveckling.

Dennis Hörtin har en bakgrund som spelare på division 1- och division 2-nivå i Stockholm, men tankarna på att bli tränare kom tidigt. Och idéer om hur man kan utveckla människor utifrån deras egna förutsättningar hade han med sig från ung ålder.

– Jag har två yngre brorsor, varav en brorsa som sitter i rullstol. Anledningen till att jag nämner det är att det har format hur jag själv ser på lärande. Han kan inte stå, så när vi lekte när vi var små så band jag mina knän, gjorde massa lekar med ballonger så att han kunde slå tillbaka, säger han till FD.

– Jag handikappade mig själv för att vi skulle spela på lika villkor. Vilket gör att min styrka som tränare på den tiden jag var det… då hade jag det tänket i mig, att ”hur kan jag skapa en uppgift för att lärandet ska ske och optimeras”. Så det blir en väldigt viktig utgångspunkt i hur man jobbar med barn och ungdomar, oavsett om de är rullstolsbundna eller inte. Det har präglat hela min uppväxt och syn på lärande och utveckling egentligen.

Dennis Hörtin handplockades till AIK. Nu ligger han bakom att klubben har två forskare hos sig.

Dennis Hörtin har intresserat sig för ickelinjär utveckling; att barn och och ungdomars utveckling inte går spikrakt uppåt, utan upp och ner. Genom hans kontaktnät av forskare och andra intresserade inom fältet så har AIK fått både forskare på plats och kontakter och samarbeten med andra klubbar.

Just nu görs två avhandlingar på AIK:s verksamhet. Forskarna James Vaughan och Mark O´Sullivan är bägge tränare i AIK Ungdom. Samtidigt som de forskar på klubben de själva tränar i, berättar Hörtin.

– James Vaughan tittar på sociokulturell influens på fotbollsspelare. Då tittar han på ”vilka faktorer har vi i AIK att förhålla oss till”. . Då kanske det blir ännu bättre dialog och förståelse, om forskningen är gjord närmare oss. Han är hos oss i vardagen, ute i praktiken. Pratar med tränare, föräldrar, lyssnar på spelare. Fortsätter med sina fältstudier som han gör här. Det blir lättare att ta på också för verksamheten. Ibland kan forskningen bli så distanserad, så långt bort.

– På samma sätt är det med Mark som doktorerar i pedagogik. Den sker också på plats hos oss. Där kan man se ”hur svarar spelarna på att jobba på det här sättet”. De kan svara på ett helt annat sätt i en helt annan miljö, med spelare som har en helt annan bakgrund. Ickelinjär pedagogik handlar om att du behöver applicera det du gör mot människorna, deras historia och vad de kommer ifrån. Vilket innebär att med samma pedagogiska utgångspunkt så kan praktiken skilja sig från fall till fall, beroende på vad behovet är. Då landar det väldigt mycket hos tränarnas förmåga, att känna till vilka spelare man hanterar, känna dem bortom fotbollsplanen. Att kunna hantera dem som människor först och främst. Och sedan ta med sig det in när man jobbar med fotboll.

James Vaughan doktorerar hos University of Queensland i Australien, och innan han kom till AIK så var han hos FC Barcelona och gjorde samma typ av fältstudier där. Nu är han assisterande tränare i ett av AIK:s akademilag, medan Mark O´Sullivan är samordnande tränare för 8-12-årslag inom AIK Ungdom.

– Jag hade kontakt med James och han frågade om det fanns en möjlighet för honom att komma till AIK. Sedan råkade han ha en svensk flickvän som är från Stockholm från början. Så det var ganska smidigt för dem att flytta hit, berättar Dennis Hörtin.

– Då tyckte vi att då kan vi säkert hitta en roll för honom här som tränare. Och sedan med den spetskunskapen han har, tillföra AIK någonting. Samtidigt som AIK erbjuder miljön för honom att fortsätta göra sina fältstudier i. Så det är ett utbyte. Han håller på nu, han har fått ledigt från den löpande verksamheten nu för att slutföra den. Vi har fått se lite data löpande, det är ingenting som är stängt för oss.

Att det finns forskning på den egna klubben är extra värdefullt säger Hörtin. Men när forskningsresultaten väl finns där så kommer man inte stöpa om verksamheten rakt av utifrån vad forskningen kom fram till:

– Det viktiga med forskning generellt är att man använder det som guide i ett samtal snarare än att ”här har vi ett rätt svar”. Och framför allt när man pratar om något så komplext som ungdomsverksamhet. Det är en annan sak om man pratar om ett sågverk, eller matematik. Då finns det ett svar. Men det finns väldigt få svar i komplexa sammanhang som ett fotbollslag, en organisation eller ett samhälle är.

AIK har inlett ett samarbete med FC Barcelona på ungdomssidan. Här Leif Karlsson med klubbrepresentanter från Barca.

Är det vanligt med sådana här projekt utomlands, om vi tittar på de största klubbarna… har de forskare hos sig?

– FC Barcelona har det vet jag. Sedan kan jag inte svara för alla klubbar. Men i södra Europa är det ganska vanligt att man har något som kallas för metodologiavdelning, eller ”Team sports department” som det kallas i Barcelona. Där har man kopplingar till universitet. Benfica har kopplingar till Lissabons universitet till exempel.

– Sedan i Barcelona, utan att prata för dem… de har tre personer som sitter i den avdelningen. Varav en av de tre är en som doktorerar. Två är personer som varit i klubben väldigt länge, har en väldigt god kännedom kring klubben och kulturen. Det kanske pekar på vikten av mixen av forskning och erfarenhet från klubben och kulturen.

***

När FD besöker AIK:s kansli i Solna så har klubben besök av en samarbetspartner som Leif Karlsson och Dennis Hörtin tror kommer ge AIK Ungdom ytterligare en dimension. Organisationen My fastest mile beskrivs av duon som en organisation som ”stöttar andra organisationer att utveckla sig själva”. Genom My fastest mile så ska AIK få bättre grepp om vad man sysslar med på ungdomssidan. Spelare, ledare och föräldrar ska själva få berätta vad de känner inför verksamheten. Först ut är en undersökning bland föräldrarna.

– De är här för att stödja oss i vårt arbete att utveckla oss själva, säger Dennis Hörtin. En del i det är ett onlineverktyg. Det finns onlineverktyg som är som brukarundersökningar, en fråga 1-10. Då har man redan bestämt när man ställer frågorna vad man vill ha svar på. Vi vänder på det med hjälp av My fastest mile. Det handlar då om att föräldrar helt utifrån sin egen upplevelse utifrån en viss frågeställning, får lämna sin känsla. Man skriver helt enkelt ett lite blogginlägg om sina känslor och vad man upplever. Det blir då en kvalitativ del i datainsamlingen.

– Vad man gör sen efter det är att man placerar in sin story på lite olika landskap, och då finns det en triangel exempelvis, där den ena ytterligheten är att förbättra sig själv, den andra ytterligheten är att socialisera med andra, och den tredje är att få uttrycka sig själv. Så förbättra sig, uttrycka sig och relatera till andra.

– Det här är tre positiva ytterligheter. Det blir inte 0-10 om man jämför med brukarundersökning. När du får en triangel så vet vi om att rent kognitivt som människor så tänker vi mycket mer på ett svar när då får tre saker att förhålla dig till än med bara en 0-10-skala. Så du får mycket rikare data. När du lägger de här storyna på varandra, då får du också en mer kvantitativ del i de här landskampen, man får ett kluster i den här triangeln. Där kan man se, vilka känslor finns, var klustrar det upp någonstans. Då kan det vara en grund till diskussion med föräldrarna exempelvis, ”varför är det här er upplevelse”.

– Ibland kan det vara så att man inte ens tycker att det att få uttrycka sig själv är viktigt. Att det är bra som det är. Det finns så många olika sätt som en person tolkar sin verklighet på. Så det är egentligen inte ett svar vi får, vi får bara ett mönster för hur individerna i verksamheten upplever det. Sedan kan vi egentligen bara utifrån det ha goda samtal. Med de samtalen, utifrån de upplevelserna, så kan vi också bli än bättre i att förstå hur det känns att vara förälder i pojkar 2011, eller en spelare i U19, eller en ledare för något lag.

Såväl tränare som spelare och föräldrar ska involveras när AIK tar tempen på sig själv.

Det här ska förhoppningsvis leda till ett större engagemang från alla inblandade, tror Hörtin:

– Då kan vi ta klokare beslut. Då känner också deltagarna i föreningen av att det finns en koppling, att besluten faktiskt relaterar till de diskussioner som förts. Då blir de en del av det, och då bygger man på självbestämmande, motivation, du får ett system, en kultur, en klubb att röra sig i en positiv riktning. Utan att för den sakens skull bestämma att ”här ska vi vara om tio år”, för det vet man inte. Men vi rör oss i en positiv riktning från där vi är.

– Det här är första gången vi gör det. Om vi gör det på ett bra sätt, och föräldrar, spelare och ledare känner att de faktiskt är en röst, då tror jag att man blir mer engagerad över tid.

Ett hundratal svar har kommit in och Leif Karlsson säger att han är överraskad över hur utförliga och genuina berättelser man fått. Med så många olika enkäter och undersökningar som vi överhopas av så finns förstås risker med en såhär kvalitativ utformning, att man rafsar ihop ett kort svar pliktskyldigt. Men så har det inte varit enligt sportchefen:

– Jag var också lite fundersam, ”kommer folk ta sig tid”? I det här fallet är det föräldrarna som tycker och känner om sina barns verksamhet. Jag är väldigt överraskad att det är så pass bra och utförliga svar som vi fått in. För man skickar ut ett mail, utan att grunda det så mycket.

– Precis som forskningen som görs, så är det här ett sätt att ta reda på temperaturen lite grann. Hur uppfattar i det här fallet föräldrarna det? För föräldrarna är en extremt viktig grupp att lyssna på, och vi har nog inte riktigt haft förmågan att ta in det. De sätter sina barn i vår verksamhet, det är den käraste ägodel de har. Och då vill dem att de ska bli väl bemötta, väl behandlade, de ska må bra, komma från varje träning och match och tycka att det här var jättekul. Om de får vara med och uttrycka sig, då ökar förutsättningarna för att det är en organisation där man blir lyssnad på, blir sedd, där man trivs och vill vara. Det är vårt sätt att vara mer lyhörda.

Vad vet ni själva om det här på nationell nivå, finns det andra klubbar som har en lika tydlig satsning som er?

Dennis Hörtin:

– Det görs idrottsforskning hela tiden. Däremot så undrar jag om det varit så tydligt integrerat. Det finns säkert tränare i olika klubbar som varit i något masterprogram på någon högskola och samtidigt verkat som tränare, det är nog ganska vanligt. Men att man kopplar det till en intern forskning- och utvecklingsavdelning och sedan tar vara på det som görs och sedan resonerar kring det…

– … och sedan hur man ska applicera eller inte applicera det på verksamheten. Det guidar hela tiden diskussionen, och då blir diskussionen så välinformerad den kan bli. Om diskussionen sker på kunskap i högre grad, då blir besluten bättre.

Leif Karlsson får i sitt arbete med att rekrytera tränare till AIK numera fler förfrågningar från tränare utifrån än tidigare. Medan det förr om åren främst var lokala ungdomstränare som sökte sig till AIK så kommer nu fler och fler ansökningar från tränare utifrån, ofta också från utanför Sveriges gränser, säger han:

– I och med att man knyter kontakter med personer som har idéer kring fotboll, gärna vill jobba med fotboll, och vi vill prioritera att välja tränare som anammar och själva tänker i banor såsom vi vill bedriva fotbollsträning… så har vi fått kontakt med fler tränare som söker sig till AIK. Både nationellt, men även internationellt, alltså det är tränare från andra länder som hört om oss. Budskapet sprids litegrann, att ”AIK verkar hålla på med något som passar mig ganska bra som tränare”.

– De här forskarna vi har hos oss nu, de börjar genom att komma utifrån med sina friska ögon, och kan se verksamheten med god erfarenhet från andra verksamheter. Så kan de hjälpa oss att få en fördjupad och nyanserad bild av oss själva. Och det tror jag att en del av de tränare som kontaktar oss ser, att det är en utvecklingsinriktad miljö. Där man antingen kan förkovra sig och bli Sverige, Nordens eller Europas bästa ungdomstränare. Men också om man vill vartefter, konkurrera som tränare på seniornivå. Då kan man visa på resultat, i och med att det funkar så här. Det är en miljö som attraherar, och kan vi addera det här, då är det vårt sätt att skapa långsiktigt hållbar utveckling.

Spanska tränaren Marti Cifuentes sökte sig till AIK, blev U19-tränare och värvades sedan av norska toppdivisionsklubben Sandefjord.

Att de här två är här och forskar, kan det bli en selling point i samband med framtida tränarrekryteringar?

– Det tror jag. Det är en bonuseffekt. Att vara faktabaserade med tydliga underlag för beslut och inriktning av färdväg och så, det är kanske det viktigaste. Men också att det samtidigt är tränare som själva vill någonting med sin tränargärning, mer än kanske bara komma ner och träna några gånger i veckan. Utan vill något mer, att förmedla ett budskap till spelarna. Den typen av tränare har större benägenhet att söka sig till en klubb som tänker lite bredare än gängse.

– Så det tror jag. Eller, jag behöver inte säga ”tror” egentligen, jag har fått tillräckligt mycket belägg för det i antalet tränare som sökt sig till oss.

Dennis Hörtin berättar att AIK också kontaktats av representanter från holländska fotbollförbundet.

– De (holländska fotbollförbundet) har undrat om hur vi bedriver verksamhet mellan 7-12 år utan selektering. Det var utbildningschefen på holländska förbundet som den frågan kom ifrån, han ställde frågan till Mark O´Sullivan.

– Det är en extremt analytisk fotbollskultur. Tittar man på holländska landslaget så har de haft det ganska tufft de senaste 15 åren. Och de ser nog över sitt sätt att arbeta, det tror jag.

Det är en konsekvens av att de inte gjort det så bra de senaste åren?

– Det brukar oftast vara så. Mycket med de stora förändringarna som görs på nationell nivå, det grundar sig ofta i a-landslagets resultat. Det är som med tyskarna i början på 2000-talet. Det gick inget bra och då reviderade de sin ungdomsverksamhet. Sedan gör alla på lite olika sätt, men det går alltid i cykler sådant där, och när någonting brakar så säger man ”nu måste vi göra någonting annorlunda”.

– Förhoppningen när man har den typen av kontinuerlig forskaranknytning som vi har, är att man kanske inte hamnar i ett läge där någonting brakar. Att man hela tiden är framåtlutad, att man aldrig slår sig till ro.

***

Om det finns något slutmål med forskningen, eller samarbetena med klubbar som Barcelona? Dennis Hörtin och Leif Karlsson ser ingen konflikt mellan målsättningarna, att skapa bra människor eller bra fotbollsspelare.

Dennis Hörtin:

– Det är ingen motsättning, det är en förutsättning. Diskussionen kan ibland bli polariserad, med ”elit” och ”bredd” och de här uttrycken som florerar. Vi använder inte något av de uttrycken. Vi tycker inte att elit passar för barn och ungdomar. Elit är när man är en professionell fotbollsspelare. Och bredd pratar vi inte om överhuvudtaget, vi pratar om bra verksamhet.

– Det är förutsättningar för oss, att jobba holistiskt på det sättet, jobba med välmående, idrotta länge och tycka att det är kul. Det är någonstans grunden för att bli en elitfotbollsspelare också.

Leif Karlsson:

– Förutsättningarna för att prestera bra, det är att du mår bra till att börja med. Mår du bra, då har du förutsättningar att prestera på din egen maximala potential. Det finns inte ett ”antingen eller”, det finns snarast ett ”både och”.

I slutändan kan ni kanske få ut ett bättre a-lag av det? Eller fler egna spelare som kommer upp…

– Vi är väldigt nöjda om de killar och tjejer som finns i verksamheten tycker och ser tillbaka på sin tid i AIK som ett ett roligt minne som de verkligen tar med sig vidare i livet, säger Leif Karlsson. Då har vi gett dem det under kanske 10-15 år. Dessutom hoppas och tror vi att de är AIK:are i hela sitt liv. Det innebär att de kommer tillbaka som publik på AIK:s matcher, att de kanske kommer tillbaka i rollen som ledare, i styrelserummen, som sponsorer, vad du vill. Att AIK finns någonstans överallt. Ju fler som finns i vår verksamhet som tycker att AIK är en bra klubb att vara i, så kommer de säkert att göra bra saker för AIK även om de inte är kvar i AIK.

– Sedan hoppas och tror vi att bland de här killarna och tjejerna så är det en del som har drömmen att ta sig upp och bli en fotbollsspelare på heltid. Och då ska vi ge dem förutsättningar för att göra det. Så att de kan förgylla vår tillvaro, vinna fotbollsmatcher och ta SM-guld. Det som är målsättningen för den delen av verksamheten.

När ni gjorde den förändringen, med höjningen av akademiåldern… hur grundat var det i forskningen? Hade ni sett att det fungerar bättre?

– Jag var med i den genomlysningen som gjordes, säger Dennis Hörtin. Det var absolut i allra högsta grad argument utifrån vad forskning säger, hur kan den guida hur vi tänker.

– Generellt kan man säga att ju tidigare du väljer ut ett fåtal barn till en akademi, desto större felprocent har du. Sedan någonstans runt tonåren, då börjar det hända saker, där börjar spelarna skapa sig en egen identitet. Där börjar det skikta sig mer naturligt. Därför behöver vi såklart vara eftertänksamma i allt vi gör. Men jag skulle säga att det verkligen är grundat i forskning. Och även att det går också i linje med RF:s ”Idrotten vill”, barn upp till tolv och från 13 är man ungdom.

När Mark O´Sullivan och James Vaughan är färdiga med sina avhandlingar så innebär det inte på något sätt slutet för satsningen på forskningen på den egna ungdomsverksamheten. Dennis Hörtin säger att AIK har mer på gång:

– Visst, nu har vi två hos oss. Men vad vi inte pratat om är alla masters-studenter och doktorander som hör av sig till oss. Som vill göra fältstudier här. Det kommer både från internationellt och nationellt håll. Vi har säkert sex-sju besök under året. Personer som är tränare men även studerar på hög nivå, det finns det många. Norska idrottshögskolan kommer hit, en kille från Nya Zeeland i vår. Det här rör på sig hur mycket som helst.

– Sedan ska man säga också att nivån på tränare, den höjs också kraftigt. Vi har flera som har treåriga universitetsutbildningar i ryggen som är tränare hos oss i dag. Har man den ingången så har man också ett intresse för forskning. Det är inte bara de här två personerna. Så det är något jag upplever i än högre grad påverkar överallt.

Leif Karlsson:

– Vi har egentligen bara sett starten av det, det finns ett litet avsnitt i verksamhetsplanen för 2018, men det har växt under året. Vi ska inte bara samla på oss en massa forskning utan vi ska genomföra det vi gör nu med kvalitet och ta vara på det för utveckling av verksamheten för barn och ungdomar i AIK, dels för ett livslångt lärande och välmående men också bygga för kommande framgångar för våra representationslag.

This is a Syndicated article! http://www.fotbolldirekt.se/2018/12/20/langlasning-aiks-satsning-pa-ungdomssidan-tar-egna-forskare/

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *